1911 invigdes Kroppefjälls Sanatorium – ett hem för vila och tillfrisknad för människor som drabbats av lungtuberkulos, TBC. Platsen var noga utvald. Dels för det höga läget och den goda luftens skull, dels för dess tillgänglighet och smidiga kollektiva kommunikationer.

Istället för att konstruera enbart en stor sjukhusbyggnad, byggdes även många mindre hus, för att patienterna skulle trivas bättre. Eftersom det på den här tiden inte fanns någon medicin för att bota tuberkulos var det enda sättet att stärka patienternas egen motståndskraft. Detta med mycket frisk luft, vila, god mat och kulturella inslag. Till exempel fanns det långa öppna verandor utomhus där patienterna ordinerades ligga utomhus en stund varje dag – oavsett väder. Behövdes det bäddades de in i filtar så att de kunde ligga ute ända ner till minus 20 grader.

Patienterna involverades också, efter förmåga och tillstånd, både i verksamheten med enklare sysslor men även i kulturella upplevelser, såsom att delta i sanatoriets teateruppsättningar. Föreställningarna framfördes oftast i samlingssalen men även på en utomhusscen som finns kvar längs en av vandringsslingorna på Kroppefjäll.

Sanatorieläkaren Carl Saedén, som arbetade här 1916-1945, anlade även det som idag kallas doktor Saedéns runda. Det är promenadstigar genom skogen med olika konstverk, monument och anläggningar längs vägen för att stärka patienterna i kampen mot sjukdomen. Denna runda finns fortfarande kvar och varje konstverk har sin historia och symbolik. Patienterna promenerade ofta runt Mörttjärn, den lilla sjön intill sanatoriet. Det byggdes också badhus med både hopptorn och en avskild del för nakenbadande damer. Badet användes framför allt av personalen på sanatoriet.

1 13

Det hus som idag inrymmer vår stora matsal och festlokal var på sanatorietiden en betydligt större centralbyggnad med patientavdelningar, ligghallar, läkarmottagning och apotek. Det som idag är kvar som källarplan var läkarnas matsal, matsalen på första plan var till för patienterna och konferensen på övervåningen var både samlingssal och biosalong. Filmprojektorn, klippmaskin med mera finns bevarade från den här tiden. Byggnaden som idag är Bed and Breakfast invigdes 1950 som efterlängtade personalbostäder. Tidigare bodde personalen i samma hus som patienterna.

1960 upphörde sanatoriet efter att forskarna lyckats få fram mediciner som var verksamma mot tuberkelbakterien. Därefter användes Kroppefjäll i trettio år som ett hem för människor med olika funktionsvariationer. 1991 köpte Melleruds kommun fastigheten som sedan dess tjänat som flyktingförläggning, turistanläggning samt sist hotell, spa, vandrarhem och konferenscenter. 2011 köptes fastigheten av Mikael Olsson som fortfarande är ägare. Den första tiden drevs stället vidare som hotellanläggning. 2014-2017 drevs anläggningen som ett asylboende med inriktning på integration.

1 Maj 2018 öppnades Kroppefjäll Bed & Breakfasts verksamhet. 1911 användes Kroppefjälls natur, med dess lugn och möjligheter, för att stärka människor inifrån. Det är på denna grund vår önskan om att skapa välmående, genom vår verksamhet, vilar än idag.

Välkommen till oss!